Beteendeekonomi
Beteendeekonomi på 3 minuter
Beteendeekonomi handlar om psykologisk forskning som används för att förfina ekonomiska teorier och modeller. Det här är ett fält som har varit ganska mycket i ropet under de senaste decennierna och som genererat ett flertal Nobelpris i ekonomi.
Man kan säga att traditionell ekonomi bygger på antaganden om rationella agenter – man pratar om ”homo economicus” – axiom som en individ måste uppfylla för att betraktas som rationell. Och de här axiomen ser ofta rimliga ut vid en första anblick, men psykologisk forskning har visat att de sällan uppfylls av människor.
Ett exempel är framing effects: Hur något presenteras spelar stor roll för hur människor väljer, även om det i ekonomisk mening rör sig om helt ekvivalenta val. Föreställ dig att det kommer en ny pandemi. Om viruset inte stoppas kommer det att döda 6 miljoner människor. Två vaccin har utvecklats men vi måste välja ett av dem. Med det ena kommer vi att rädda två miljoner människor. Med det andra är det en tredjedels chans att alla räddas, men två tredjedelar att ingen räddas. Här väljer de flesta alternativ ett. Men vi kan re-framea det här, och istället säga att: Med det första vaccinet kommer 4 miljoner att dö. Med det andra är det en tredjedels chans att ingen dör och två tredjedelars chans att alla dör. Nu väljer de flesta alternativ två. Men skillnaden handlar bara om formulering: om vaccinets effekter framställs som vinster, i det här fallet räddade liv, eller förluster, i det här fallet död. Människor påverkas mycket av sånt här, och trots att det går emot traditionella ekonomiska antaganden, så kan framing göra stor skillnad inom t.ex. politiken, eller vid sånt som privata medicinska beslut.
För att hantera den här irrationaliteten hos oss, där förluster bedöms som värre än vad vinster bedöms som bra, så utvecklades Prospect Theory som en alternativ ekonomisk modell. Och den tar hänsyn till hur människor faktiskt väljer, snarare än hur de borde välja för att vara rationella.
Och på liknande sätt så finns det en mängd olika egenskaper i vår psykologi som ekonomin nu försöker ta hänsyn till. Det har nästan blivit som en sport inom forskningen att visa på alla sätt människor är irrationella. Samtidigt kan man ju, gällande det irrationella i att bedöma saker olika beroende formulering, säga som Amos Tversky: Hur mycket skulle kunna hända i ditt liv idag som skulle göra det mycket bättre? Och hur mycket skulle kunna hända som gjorde ditt liv mycket sämre? Eftersom svaret på den andra frågan innehåller så många fler och värre saker så kanske det inte är så konstigt att vi är extra vaksamma på vad vi har att förlora.
Ett annat stort och växande område inom beteendeekonomi är det som kallas för nudging, dvs. att underlätta för människor att fatta bättre beslut, utan att inskränka deras frihet. Tillsammans med övrig beteendeekonomi så kan det här ge både nya förutsägelser och påverka rekommendationer inom en mängd områden. I alla fall om man vill att de ska vara anpassade efter hur människor faktiskt fungerar.
OM PSYKOLOGI PÅ 3 MINUTER
Leo Hallerstam introducerar olika områden inom psykologins värld. I en serie filmer behandlas allt ifrån evolution till psykoanalys på ett kärnfullt sätt. Myter nyanseras, okänd fakta förmedlas och komplexa ämnen förklaras pedagogiskt.