Serotonin & Dopamin

För att vara molekyler med komplexa biologiska funktioner så har prat om serotonin och dopamin fått en enorm spridning i samtiden. I olika medier kan man höra om hur man ska boosta sitt serotonin eller få sin dopamin-kick eller kanske om nån som tatuerat in själva molekylstrukturen. 

Så vad kan man säga om dem då, ja, till att börja med så är båda neurotransmittorer, de för över signaler mellan nervceller, även om det långt ifrån de vanligaste neurotransmittorerna. Men om vi börjar med serotonin, så är ju den mest känd för sin roll i hjärnan, men över 90 procent av allt serotonin finns faktiskt i magen, där det reglerar tarmrörelser och annat. Serotonin har också massa funktioner i det kardiovaskulära systemet, det finns i blodplättar, och det är bara någon enstaka procent som är aktivt i hjärnan. Och där är det involverat i nästan alla funktioner och beteenden i någon mån. Sömn, aptit, minne och inte minst humör. Därför är det av farmakologiskt intresse och de vanligaste typerna av antidepressiva ökar mängden tillgängligt serotonin i synapsklyftan. Här finns en myt, och det är att det är en brist på serotonin som orsakar depression. Men det finns ingen evidens för att det skulle röra sig om någon kemisk imbalans på det sättet. Med det sagt så har de här preparaten i många fall en viktig behandlingseffekt, alltså de räddar liv. Sen exakt hur de utöver sin effekt vet vi inte, och bara för att de fungerar så betyder inte det att det som korrigeras var det som orsakade problemet. På samma sätt som att alkohol kan minska ångest kortsiktigt inte betyder att ångest beror på en brist på alkohol i blodbanan.

Sen har vi dopamin, som har en mängd funktioner, och verkar genom olika banor i hjärnan. Men en central funktion som dopamin har är att motivera oss, att driva oss mot olika typer av belöningar. Det kan handla om mat och sex och annat evolutionärt viktigt, men systemet kan också kidnappas av olika typer av droger som frisätter dopamin. Poängen är oavsett att ett beteende belönas för att vi ska göra det igen. Och här finns en annan myt som handlar om att dopamin är belöningen, ruset, njutningen. Men så tycks det inte vara. Dopamin motiverar oss, skapar suget, att vilja ha något, men den belönande känslan skapas genom andra substanser. Det fungerar så att när vi först kommer i kontakt med något belönande, så utsöndras dopamin, för att skapa en association, men över tid så börjar dopamin utsöndras innan vi får belöningen. Dopamin predicerar belöningar, och håller koll på skillnaden mellan förväntan och utfall. Sen kan man göra saker ännu stökigare och nämna att det finns studier som tyder på att det inte bara är belöningar som kan öka dopaminutsöndring, utan även bestraffningar, t.ex. elchocker eller trauman – vilket, om det stämmer, kan innebära att dopamin har en ännu mer generell funktion när det kommer till att guida vårt beteende.

Det enda vi nog kan vara säkra på är att gamla sanningar kommer fortsätta revideras och bilden bli allt mer komplex.

OM PSYKOLOGI PÅ 3 MINUTER

Leo Hallerstam introducerar olika områden inom psykologins värld. I en serie filmer behandlas allt ifrån evolution till psykoanalys på ett kärnfullt sätt. Myter nyanseras, okänd fakta förmedlas och komplexa ämnen förklaras pedagogiskt.

Youtube-kanal