Evolutionsteorin

"Den bästa idén någon någonsin har haft" – så har filosofen Daniel Dennett kallat Charles Darwins teori om evolution genom naturligt urval. Och det är verkligen en enormt kraftfull teori som lyckas förklara livets mångfald – från hela djurriket till vår psykologi – och hur allt det här kunnat utvecklas genom en enkel process. Det är svårt att ta in storheten, men trots det är principen inte svår: Det uppstår variationer i egenskaper inom populationer, vissa variationer leder till mer avkomma, och då sprids de här varianterna i populationen. Det här är som ett sorts recept eller en algoritm om man så vill, som också kan tillämpas på annat än biologisk evolution. Man kan tänka sig hur nya ord uppstår, hur de börjar användas mer och mer och sprids bland språkanvändare. Ordet ”meme” kommer härifrån. Det föreslogs på 70-talet som en kulturell variant av en gen. Meme som rimmar på gene.

Samtidigt gör den här enkelheten och kraftfullheten evolutionsteorin förförisk och lockande att överanvända. Det är till exempel väldigt lätt att falla in i tanken att bara för att något evolverat till att vara på ett visst sätt, så bör det vara så; det är rätt i en moralisk mening. Men det är viktigt att förstå att evolutionen har inget syfte, den har inget mål.

Ofta illustreras evolution med apor som gradvis reser sig upp och blir till den tänkande människan, och implicit i det här finns en sorts föreställning om att allt leder mot ökad intelligens och kulturell förfining. Men det här är ett villospår. Evolutionen handlar om en sak: Vilka får barn. De kommer att sprida sina gener. Om man är stark eller smart eller så, det spelar ingen roll per se. Det kan förstås göra det, om det leder till att man får fler barn, men det behöver inte göra det. Om lägre intelligens leder till fler barn, då kommer det att finnas ett tryck mot lägre begåvningsnivå i populationen. Och det är inget inneboende fel med det här, det är inte "emot" evolutionen. Evolutionen är inte god eller ond, den har ingen bestämd riktning mot någonting som är "bättre" – evolutionen är blind.

En annan sak som är viktig att veta är att genetiska variationer tillkommer genom slump. Det här visste inte Darwin men det var något man insåg under 1900-talet. Så låt säga att en giraff står i ett liv och sträcker sig efter de högsta löven på trädet, då kommer alltså inte deras kalvar att få lite längre halsar, och deras kalvar ännu lite längre – det funkar inte så. Nu kan visserligen gener slås av och på lite grand, men i det stora hela så är det slumpmässiga mutationer som förändrar saker. Om en slumpmässig mutation ger dess bärare bättre förutsättningar att få barn – som också överlever – då kommer den här mutationen spridas i populationen. Och det är i grunden det här som skapat den biologiska mångfald vi kan observera på jorden.

Med oerhört lång tid och miljontals mutationer så kan en omedveten, slumpmässig process skapa en värld som ser uppenbart designad ut. Däri ligger kraften i evolutionsteorin.

OM PSYKOLOGI PÅ 3 MINUTER

Leo Hallerstam introducerar olika områden inom psykologins värld. I en serie filmer behandlas allt ifrån evolution till psykoanalys på ett kärnfullt sätt. Myter nyanseras, okänd fakta förmedlas och komplexa ämnen förklaras pedagogiskt.

Youtube-kanal